Hjärnan ställer till det

Bo AhrenfeltUnder de senaste decennierna har vi börjat utforska och förstå vår egen hjärna på ett helt nytt sätt, men åsikterna om hur vi människor egentligen fungerar och vad medvetandet egentligen är går samtidigt vitt isär.

Som psykiatrisk och psykoterapeutisk kliniker har jag sedan länge insett att det är personen som tänker, inte hjärnan. För om jag  endast är en hjärna, hur kan jag påverka och bokstavligen förändra det som styr mig, min egen hjärna, vilket sker stundligen?

Det handlar om känslor

God balans mellan det emotionella respektive det kognitiva systemet ger oss det bästa beslutsunderlaget i flertalet situationer. Vi behöver tänka långsamt för att åstadkomma en verklig förändring. Idag vet vi att våra beslut och vårt agerande i grunden är känslomässigt baserade, impulsiva och inte sällan lättjefulla, och att det kräver en ansenlig ansträngning av oss för att dra ner på tempot, tänka långsamt och använda vårt kvalificerade tänkande. Att vänta med att fatta beslut tills vi har ett tillräckligt gott beslutsunderlag kan uppfattas hotfullt. Oavsett hur rationella vi anser oss vara.

Vårt evolutionära arv

Människans sätt att hantera information och skapa beslutsunderlag är byggt för att snabbt uppfatta hot och sätta sig i säkerhet. Vi människor är sedan hundratusentals år mycket väl anpassade till att överleva på en savann eller i en skog. Inte bland datorer, smartphones och organisatoriska förändringsarbeten. Priset går under de mer kända namnen motstånd, stress och stressjukdomar. Vid förändringsarbete kan vi således få betala dyrt för vårt evolutionära arv genom dålig planering, impulsivitet och felaktig hantering av förändringsmotstånd, såvida inte förändringsledaren har lärt sig att hantera detta.

Röntgenbild av skalle och hjärnaDet är lätt och mänskligt att missta styrkan i den initiala reaktionen för en förutsägelse om längd och kraft i förändringsmotståndet i det fortsatta förloppet. De medarbetare vars reaktion klingar av fort hanterar sina känslor på ett sätt som gör att de släpper sina motstånd snabbare än sina kolleger. Den första reaktionen säger således väldigt lite om hur den enskilde individen hanterar och upplever sina känslor över tid.

Processa information på ett nytt sätt

Vi har således all anledning att överväga om vi som ledare behöver omvärdera känslor och känslouttryck – även våra egna – när vi bedömer våra medarbetare. En sak är dock helt säker. Förändringsarbete i en organisation genomförs av människor, och människan är i grunden en emotionell organism när det handlar om att processa information. Detta är ställt bortom allt tvivel idag av såväl neurovetenskapen som den experimentella psykologin. Och förändring är att processa information på ett helt nytt sätt. Att arbeta med förändringsarbete är att skapa en situation där chefer och medarbetare tillsammans utvecklar en optimal balans mellan emotion och kognition i riktning mot önskade framtida mål. Och det som ställer till det är våra emotioner genom vårt evolutionära arv oavsett om vi tittar på hjärna eller beteende.

 

Vill du läsa artikeln i sin helhet? Fyll i formuläret här > (Obs! inte kommentarrutan nedan) och skriv “artikel 03-13/1″ i meddelanderutan, så mejlar vi en PDF-fil till dig! Där finns också en litteraturlista.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>