Vägar till välbefinnande och hälsa

Marianne GustafssonGod hälsa är något som de flesta av oss eftersträvar. Men vad är god hälsa och hur uppnår vi den?

Under senare år har Wellbeing (välbefinnande) blivit ett begrepp som beskriver hälsa ur ett lite vidare perspektiv. Den brittiska forskargruppen NEF (The new economics foundations of health), publicerade 2008 rapporten “Five ways to wellbeing”. Rapporten presenterar fem aktiviteter som främjar psykisk hälsa och leder till välbefinnande på befolkningsnivå:
Connect, innebär att det är viktigt att skapa kontakt och vara i relation med de människor man har omkring sig.
Be active är vad det låter som – att vara aktiv. Fysisk aktivitet skapar välbefinnande.
Take notice, innebär att vara uppmärksam och nyfiken varje dag.
Keep learning, handlar om att ständigt lära sig nya saker eller anta nya utmaningar.
Give, betyder att generositet och hjälpsamhet skapar välbefinnande och lyckokänslor.

Inom det familjeterapeutiska fältet har vi under lång tid använt oss av begrepp som till exempel Empowerment (egenmakt), Resciliense (motståndskraft) och KASAM (känsla av sammanhang) för att stärka människors förmåga till hälsa, välbefinnande och ett fungerande liv.

klotFör snart tio år sen hamnade jag i en djup livskris. Jag upplevde att jag inte fick hjälp av psykiatrin och bestämde mig för att istället själv se till att bli frisk. Som utbildad socionom med en psykoterapeutisk vidareutbildning hade jag professionell kunskap inom området men även klinisk erfarenhet. Men framförallt hade jag min egen erfarenhet av att ha varit frisk. Mitt eget rehabiliteringsprogram innehöll följande mål:
• God sömn
• Regelbundna och näringsrika måltider
• Motion
• Inre dialog/andlighet
• Kreativitet
• Vänner/ett social nätverk
• Ett stimulerande och meningsfullt arbete

Hur gick det då för mig? Jo, det tog mig några år att nå målen till fullo. Varje mål kräver sin egen handlingsplan. Visst behövs det disciplin för regelbundna måltider och en promenad varje dag, men när det gäller målen kring arbetsliv och ett socialt nätverk kräver det längre tid och annan planering. Något halvår in i min rehabilitering kom jag i kontakt med yoga, och den inre dialogen kom därför efter hand att bli ett naturligt inslag i mina yogaövningar. Arbetssituationen var också viktig att förändra. När jag efter hand började möta patienter igen kunde jag med hjälp av min egen erfarenhet vara till betydligt större hjälp än tidigare vid behandling av till exempel depressioner och kriser.

Jag har sedan dess fortsatt att använda mig av dessa principer för återhämtning och har under årens lopp finslipat och utvecklat dem. Jag är numera övertygad om att vi alla har förmåga att återhämta oss från olika former av psykisk ohälsa, och övertygad om att vi måste förstå sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa för att nå välbefinnande.

Vill du läsa artikeln i sin helhet? Fyll i formuläret här > (Obs! inte kommentarrutan nedan) och skriv “artikel 01-13″ i meddelanderutan, så mejlar vi en PDF-fil till dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>